fredag 6 mars 2009

Livet gör illa och livet gör gott

Kära bloggläsare, de senaste dygnen har varit väldigt omtumlande... Jag har nyligen kommit hem från sjukhus, där vår lilltjej lades in igår, och denna resa har varit det värsta jag varit med om i mitt liv. Som väl var slutade allt lyckligt!

Igår morse, när jag satt och åt frukost, föll tösen ihop på golvet, precis som om hon fått en stroke. Hon var liksom helt sned, slapp och gav inte ett ljud ifrån sig - låg bara stilla med glasartad och frånvarande blick.
Jag försökte få liv i henne, samtidigt som jag ringde 112.

Jag trodde vår lilla tös skulle dö, där och då, i mina armar.

Vi bor nära akuten, men de få minuter ambulansen dröjde kändes som timmar. De ville ta med henne upp, och jag var tvungen att skicka henne ensam, eftersom 3- och 4åringen inte kunde lämnas utan tillsyn. Jag ringde hit mamma/mormor, som turligt nog också bor nära, och under de oändliga minuter jag väntade på henne packade jag den sjukhusväska vi tyvärr är alltför vana att packa, sedan alla turer med mellantösen, för hennes sjukdom.

Det första jag tänkte på var kameran. Jag tänkte att jag måste ta med den, för det kanske skulle bli de sista fotona på vår minsting. Bara den känslan, bara den tanken...

Den under normala förhållanden 4 minuter korta promenaden till vårdcentralen/akuten kändes som en bergsbestigning. Jag blev andfådd, jag darrade, jag frös, min mun var torr som om jag ätit sand. Jag vågade knappt öppna dörren till akuten, för... skulle jag mötas av beklagande ansikten och röster som sa att det fanns ingenting de kunde göra...??

Lillans stadiga blick på mig och hennes rop på "Mimmi!!!" (det blir så ibland, istället för mamma) var bland det bästa jag upplevt. Då kom tårarna....när jag fick hålla mitt varma, levande, snyftande barn!!!

Efter en ambulansfärd till sjukhuset, 12 mil bort, kom nästa fasa; en EEG-undersökning, som till vår förskräckelse visade avvikelser i ena hjärnhalvans aktivitet. Men hon var relativt pigg och blev mer och mer sig själv. Vi fick veta att det skulle bli en CT-röntgen på fredag.
Jag sov inte mycket den natten. När lillan somnat grät jag hejdlöst, över det som hänt, och av rädsla för vad CTn kanske skulle visa... och jag var hela tiden tvungen att känna efter att hon andades.


En trött tjej sover ut efter en omtumlande dag

Röntgen gick bra, allt såg bra ut. Ingen tumör!!! Troligtvis fick hon en hjärnkramp som en följd av magsjukeviruset, tydligen kan sånt hända.

Så i eftermiddag hämtade sambon hem oss. Jag är trött, fysiskt och mentalt, men jag är så glad och så tacksam över att allt slutade lyckligt. Jag vill passa på att tacka släkt och vänner för alla tankar och böner!!! Vi blev alla hörda.
Men jag är så oerhört trött på detta sjukhus, jag vill skrika att jag visst prövats nog, att jag vet att livet inte bara är en dans på rosor.


Kom, nu drar vi hem, morsan!!



Och jag kommer aldrig att glömma känslan, då jag höll min knappt 18 månader gamla tös och på allvar trodde att hon höll på på att dö ifrån oss, i mina armar.

Jag vill avsluta detta inlägg med någonting positivt. Det ger alltid en bättre känsla :)

Som jag skrev i rubriken, så gör livet även gott. Lillan är frisk och dessutom har jag det oerhörda lyckan, och turen att ha vunnit Marits header/loggatävling!!!!
YIIIHAAAA!!!!


Header




Logga



Motiveringen löd:
"För att ha skapat en header som passar året runt i en färg vi aldrig hade kommit på själva ;-) Men den är underbar!
Dessutom för att hon kom på den smarta idén att göra en logga av en del av headern."

Tusen tack för det!! Och jag, som själv älskar turkosa färger och finner det mycket irriterande att jag inte kan bära dem på kläder, med mindre än att jag ser allvarligt sjuk ut, är så glad att sprida färgen vidare ;)...

Jag har inte bara vunnit hela serien, plus ett häfte med rubons,från Basic Greys fantastiska kollektion Wassail, jag får även ett gäst-DTuppdrag för Scraphörnan och dessutom stoltsera med att ha scrappat butikens o bloggens header/logo!!

Ett paket med godsaker hörs vara på väg till mig, så gissa vem som kommer att vänta otåligt på brevbäraren på måndag!?!?!!!

Dessutom läste jag ett till mycket trevligt mail idag, när jag äntligen hade tillgång till dator och internet, igen...Men eftersom jag ännu inte hunnit svara på det, så skriver jag inte mer om det idag. Vi måste ju ha någon karamell att suga på, eller hur ;)

Jag hoppas ni och era nära och kära mår bra. Ta vara på stunder som ges, och älska era barn varenda sekund. Nu ska jag gå och pussa mina sovande små....

På återskrivande, kära ni!

23 kommentarer:

MissMian sa...

Jag blir alldeles tårögd när jag läser ditt inlägg. Min största fasa är att något ska hända Smilla eller Sara. Massor av kramar till dig och din familj!

Eyovine sa...

Tårarna trillar ner för mina kinder... hua vilken hemsk upplevelse. Hela min mage bra knyter sig. Massor med karamar till er... men tur att det löste sig så bra trots allt.

Sen får jag avsluta med ett GRATTIS!!! kul att du vann å fin är den också headern... ser fram emot vad mera kul du har att berätta.

Sköt om er nu, vila och hämta kraft.... nu ska jag pussa på mina små troll som sover...

Kramiz Maja

Puman78 sa...

Men fy vilken hemsk upplevelse och va skönt att det slutade lyckligt.
Grattis till vinsten!

Monika sa...

Oj då... jag sitter här och har tårar i ögonen. Det var så jag fick ont i magen när jag läste vad du varit med om. Vilken fruktansvärd fasa!!! Ibland undrar jag hur det är möjligt att överleva sådant här...

Jag är så glad att hon mår bra och att rtg inte visade något.

Kramar till er alla.

Michaela Lejonberg sa...

Läskigt det där med er lilltjej! Hoppas det inte händer igen.

Grattis till att du vann Gäst-DTskapet på scraphörnan!

kramar Michaela Lejonberg

Cath. sa...

Å, det var med omtumlade känslor jag läste ditt inlägg... jaa, ibland får livet en att fundera lite extra. Så skönt att det gick bra och att det inte visade något ytterligare... förstår din rädsla och din oro... även om jag inte varit med om just detta...
Kram till dig och din familj! jag ska direkt gå in och titta till mina små.

CillaT sa...

Usch, ditt inlägg berörde verkligen och skakade om! Vilken fasa och hur fort allt kan rasa. Man får lite annat perspektiv på livet när sådant händer. Och så skönt att höra att allt gick bra till slut.

Och JÄTTEGRATTIS till vinsten=D

Kramar

Marit sa...

Vännen!
Det var så skönt att läsa när du mailade att allt var bra!
Måtte ni få vara friska nu.

Är så glad att du är i mitt team nu =)
Det är du verkligen värd!
Det ska bli jättespännande att se vad du knåpar ihop!

Vila nu, allihopa, i helgen och ta nya tag nästa vecka!

Kramar!
Och ps... jag ska fixa bättre bilder på din läckra logga/header.
Ljuset är gräsligt nu mitt i natten och scannern gör mer onytta än nytta...

aviga Ellen sa...

Fy vilken upplevelse! Vilken tur att allt blev bra till slut. Och grattis till vinsten! stor kram

bitte71 sa...

Åh, fy så otäckt - är alldeles kallsvettig när jag läser! Det är min största fasa, att något skulle hända barnen...
Ta hand om er!
Massa kramar MArie

Milla sa...

Åhhh vilken hemsk upplevelse...
Va skönt att det inte var någon fara.. Usch blev helt vimmelkantig av att läsa...

Krama om allihopa o ha en skön helg..

Kram

Sanna F sa...

Vilken fruktansvärd händelse ni var med om! Vilken panik och ångest att se sitt lilla barn så sjuk och tro att hon höll på att dö! Skickar många kramar och skönt att det blev bra tillslut!!!!

Wildärtan sa...

O hjälp, jag blir alldeles tårögd! Bra att ni hade folk som bad för er - det finns kraft i bönen! Skööönt att det gick så bra!

Kramar,
Emilie

Sofias blogg sa...

tårarna rinner här... jag vet allt för väl hur det känns, en känsla som ingen ska behöva uppleva. Du är prövad nog nu! håller alla tummar för att ni får må bra nu och att det här är ett minne som kommer blekna bort med tiden, hur skrämade det än var. du har din lilltjej nu och hon mår bra!!!:)

Grattis till vinsten med loggan, skönt med sådan underbara glädjeämnen när det kan kännas tungt kring annat. såå fin!!

silwerstar sa...

Vilken hemsk, hemsk upplevelse! :( Jag fick verkligen en stor klump i magen när jag läste om vad ni har gått igenom. Tänk vilka vändningar livet kan ta, när man minst anar det! Jag kan dock inte låta bli att le lite när jag ser bilden där lilltjejen går iväg, som om ingenting skulle ha hänt :)

Massor av kramar till hela familjen, jag hoppas innerligt att ni inte ska behöva göra fler sjukhusbesök nu! -kram-

Guldifanten sa...

Hej Emma! Va skönt att läsa att det slutade lyckligt med K. Mina tankar har varit hos er hela gårdagen och idag. Jag tror ingen på jobbet kunde sluta tänka på er! Många kramar från Eva R.

Essmo sa...

Gumman! Det gör mig så ont att läsa detta om din lilla tjej.. Vilken tur att det gick bra, jag tänker massa på dig/din familj...
Hoppas det ordnar sig..
många varma & goa kramar till DIG!

& grattis till vinten, verkligen fin, skall bli kul & se vad för härliga alster du kommer att skapa,

kram igen!

Villa nöystu sa...

Gråter igen när jag läser ditt inlägg. Nu inatt dock mest av tacksamhet för att allt, trots allt, gick bra. Tyson rocks!
Å du med gumman, vilken jättefin logo. Grattis till vinsten, det var ju ingen dålig heller!
Men vaddå nytt mail... hålla oss så här på halster.... nyfiken i en strut...
KRAM

rose-marie sa...

åh.. herrregud säger jag bara.. kan inte ens föreställa mig hur hemskt det måste ha kännts.. själv har jag en dotter på 4½.. å fick också åka in till sjukhuset för ett tag sen... det var inte ens i närheten av den skräckupplevelsen som du beskrev.. men läskigt det med... men samtidigt så är det en välsignelse.. man lär sig att uppskatta vardagens korta ögonblick på ett annat sätt... så jag skickar lite omtanke...

ps.. grattis till vinsten förresten.. bara älskar den härligt blå färgen..

Ewa sa...

Nej fy vilken mardröm, men vilken tur att den slutade lyckligt.
Grattis till vinsten också!

Cattis sa...

Åååhhhh...Det här har jag missat eftersom vi varit bortrest! Men vilken mardröm! Vad fruktansvärt! Tack och lov att allt gick bra iallafall!
Många varma kramar från mig!

Hozzan sa...

Vilken lycka att allt gick bra med din tös. Det är med tårar i ögonen som detta skrivs,då jag blev så berörd av det du skrivit. Har själv varit med om att känna den känslan när ens barn är svårt sjukt.Det är väl det som ger en ödmjukhet inför Livet när det ibland gör tvära kast mellan förtvivlan och sedan en stor glädje. Därför skickas på detta sätt en massa cyberkramar från mig!

Ida sa...

Usch så hemskt. Själv väntar jag mitt första barn i Maj och hoppas att jag aldrig behöver uppleva någonting liknande. Var skänt att läsa att allt ordnade sig tillslut. Och ett stort och försenat grattis till dig för vinnst i Marits Header/logga tävling. DTuppdraget gör du riktigt bra! Påsen blev riktigt läcker ju! Trevlig vår!